Nytt förslag: Begreppet våldtäkt slopas

Våldtäktsbegreppet tas bort samtidigt som samtycket vid sex ska förtydligas. Straffet för sexbrott mot barn ska skärpas, föreslår regeringens sexualbrottsutredning som presenterades idag.  

Det var en lunta på nära 600 sidor som i förmiddags överlämnades till justitieminister Morgan Johansson. Sexualbrottskommitténs utredning har föregåtts av många debatter om hur samtycke ska värderas i sexualbrott. Ett av de tydligaste budskapen i utredningen är att samtyckeslagen ska bli tydligare.   

– Frivilligheten måste visas antingen verbalt eller med sitt kroppsspråk. Den utsatte måste inte säga nej. Passivitet kan inte anses vara frivilligt deltagande. Man måste också kunna ändra sig, även om man har sagt ja, säger kommitténs ordförande Mari Heidenborg.

Heidenborg anser också att lagen bör ses över eftersom det enligt henne förekommit fall där offret befunnit sig i en utsatt situation, trots att inget våld eller tvång förekommit.

–  Vi vill att lagen tydligt ska uttrycka vad som är okej sex. En lag som bygger på aktsamhet, ömhet och frivillighet speglar bättre synen på hur sexuell samvaro bör vara i ett modernt och jämställt samhälle, säger Heidenborg.

Hårda debatter

Flera gånger under senare år har friande våldtäktsdomar fungerat som tändande gnistor för intensiva debatter. I januari 2014 demonstrerade flera tusen personer i Stockholm för krav på så kallat samtycke i sexualbrottslagstiftningen.

Hösten samma år tillsattes en parlamentarisk sexualbrottskommitté med uppdraget att se över nuvarande lag.

Juristen Baharak Vasiri, som gästade SVT Nyheters studio i samband med att utredningen presenterades är dock kluven till samtyckesbegreppet. Hon menar att detta kan leda till intima och kränkande frågor till målsäganden när eller om domstolen ska ta hänsyn till samtycket, eftersom man riskerar att lägga för stor vikt vid hur brottsoffret agerat och klätt sig vid tillfället.

– Det kommer att vara jobbigt för målsäganden att sitta i en rättssal och det här öppnar för mer kränkande frågor än idag, säger Vasiri.

Kommittén föreslar dock att domstolarna ska lägga mindre vikt vid det man kallar ”ovidkommande frågor”

Click here to read the complete article