Terrorforskaren: Sverige är naivt

“Det finns en stor naivitet när det gäller bekämpandet av IS idéer i Sverige. Ett sekulärt land underskattar religionens roll”, säger terrorforskaren Magnus Norell.

Enligt en uppskattning är Sverige, Danmark och Belgien de västländer som har flest medborgare per capita som anslutit sig till IS (Daesh). I februari uppgav Säpochefen Anders Thornberg i en intervju att man i dag har 292 namn som rest de senaste två och ett halvt till tre åren. Enligt färskare siffror har antalet stigit ytterligare, Ungefär 40 har dött i strider och drygt 130 har återvänt till Sverige. En av de senast avlidna är en 26-åring från Norrköping som vi tidigare har berättat om.

“Representerar sig själva”

Magnus Norell, terrorforskare ansluten till Washington Institute for Near East Policy och The European Foundation For Democracy i Bryssel, har beskrivit den radikala islamismens framfart vid flera tillfällen och senast i boken “Kalifatets återkomst”. Han beskriver Sverige som yrvaket i bekämpandet av våldsbejakande extremism.

– Muslimska organisationer i Sverige är ofta islamistiska. Uttalar de sig är man också ofta sunni. Nästan ingen är shia. Organisationerna har fått bli islams röst i Sverige, de är som högerextrema galningar och skulle åka i fängelse om de var i något annat land. Här får de statsbidrag. Men de representerar inte islam, de representerar sig själva. Kritiker kallas “islamofober”, säger Magnus Norell.

Segregation

Magnus Norells åsikter om islamismen i Sverige går på fler sätt på tvärs mot vad andra tycker och säger. Han ser inte att det finns en direkt koppling mellan brottslig bana och att personen åker iväg för att slåss för islamister.

– Snarare handlar det om segregation. I vissa områden i Sverige finns en kultur som är stark och där går det fort att radikaliseras, säger han.

Enligt Magnus Norell finns det också en utländsk inblandning bland moskéer i Sverige. Bidrag som troligen kommer med antidemokratiska förbehåll. Att exempelvis Saudiarabien finansierat byggen av moskéer och friskolor i Sverige är känt sedan tidigare. Det har SVT:s Uppdrag Granskning kunnat visa. Han säger samtidigt att det inte finns någon forskning kring detta i Sverige.

– Det finns det inte. Men det skulle vara intressant att titta på. Staten borde kunna strypa bidrag som inte verkar för demokratiska värderingar. Jag tror dock inte att det finns något intresse från samhället att undersöka det här. Det är för jobbigt, säger han.

Click here to read the complete article