JIHADISTERNA SOM ATTACKERADE BRYSSEL VAR MUSLIMER

Jihadisterna som attackerade Bryssel den 22 mars 2016 var muslimer. De bekände sig till islam. De utförde attacken i islams namn och med stöd i islamiska texter. Men var de goda muslimer? Var deras tolkning av islam riktig? På denna fråga finns inget exakt svar. Islams skriftlärde har debatterat om denna typ av attacker mot civila går att rättfärdiga. Men det man kan säga är att jihadisternas tolkning av jihad, det heliga kriget, är en möjlig och försvarbar tolkning av texterna.

Men låt oss säga att vad de gjorde helt klart gick emot islamisk lag, skulle de inte då räknas som icke-muslimer? Nej, en muslim slutar inte vara muslim för att han eller hon bryter mot islams lag. Man slutar vara muslim när man inte längre bekänner sig till islam. Den muslim som bryter mot islams lag är en dålig muslim. Så inte ens om man ”utom rimligt tvivel” kunde bevisa att dådet i Bryssel var emot islamisk lag, vilket är omöjligt, skulle det göra jihadisterna till icke-muslimer.

Frågar man vanliga muslimer får man olika svar. En muslim kan ju tycka nästan vad som helst. Många har liten eller ingen kunskap om sin religion. Få har själva studerat Koranen och profeten Muhammeds undervisning. De allra flesta muslimer i världen tar avstånd från den typ av våld vi bevittnade i Bryssel. Men samtidigt skulle de allra flesta även säga att Koranen och profeten Muhammeds undervisning bör följas för att leva ett gott och gudfruktigt islamiskt liv. Och det är i dessa texter som stödet för våldet finns. Det är denna svåra ekvation man behöver lösa för att komma vidare. En kritisk granskning av religionens källor. En öppen och ärlig diskussion.

Samma muslimer som tar avstånd från Islamiska statens (IS) terrorattacker hyllar Muhammed, en profet som enligt texter som hålls för sanna och moraliskt föredömliga, krigade mot otrogna, tog slavar och lät halshugga fångar och stena kvinnor. För en hel del vardagsmuslimer är denna paradox inget bekymmer, de bara struntar i den och går vidare. Men de intellektuella, de religiösa ledarna, bör ta sitt ansvar. Att efter varje attack bara komma med ytliga och mekaniska fördömanden, utan att ge några förklaringar till hur texterna som inspirerat jihadisternas våld ska begripas, är ett väldigt kortsiktigt sätt att hantera problemet. Man tar avstånd från IS och Al-Qaidas heliga krig, men inte från dessa gruppers förebild, profeten Muhammeds heliga krig. Man skulle kanske kunna säga att detta var hans privilegium som profet, men den invändningen duger inte eftersom han även uppmanade sina följeslagare att fortsätta det heliga kriget.

I sin bok Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen (2010) definierar islamologen Jan Hjärpe islamismen som ”rörelser, organisationer, partier men också ideologier och tankeströmmar som har det gemensamt att man pläderar för religionens tillämpning som samhällsordning, som grund för administration och rättssystem […]” Islamismen är alltså en ideologi som innebär att en viss tolkning av islam görs till lag i samhället medan jihadismen är idén om att islamismen, upprättandet av en islamisk stat, ska ske genom jihad eller väpnad kamp. Islamismen är inte samma sak som religionen islam, islam är ett större begrepp, men den är heller inte något helt annat än islam. Islamismen stödjer sig på islamiska texter och en islamist är alltid muslim. Islamister citerar Koranen och profeten Muhammed och inte Kommunistiska manifestet och Karl Marx. En förståelse av religionen islam och dess grundtexter är nödvändig för att förstå islamismen. På samma sätt är det fel att som vissa muslimska apologeter, politiker och debattörer gör, att påstå att jihadismen ”inte har något med islam att göra”. Den har definitivt något med islam att göra.

En viktig sak vi behöver begripa är att islamismen som sådan och inte bara dess våldsamma uttryck bör vara föremål för kritisk uppmärksamhet. Den icke-våldsbejakande islamismen, den som propagerar för en islamisk stat men som inte tar till våld, kan om den sprids utan att utmanas, utgöra en grogrund för den våldsbejakande islamismen, det vill säga jihadismen. Ju fler islamister vi har, det vill säga personer som vill ha en islamisk stat där islamisk lag råder, desto fler blir med stor sannolikhet jihadisterna, det vill säga personer som vill åstadkomma detta genom väpnad kamp och inte gradvis genom reformer och missionsarbete.

Och stödet för islamismen är stort bland världens muslimer, betydligt större än stödet för terrorgrupperna Islamiska staten och Al-Qaida. Enligt en opinionsundersökning som genomfördes av Pew Research Center år 2015 vill en majoritet av världens muslimer att sharia, islams lag, ska vara officiell lag. I Irak svarade 91 procent av de tillfrågade att de ville ha sharia, i Marocko 83 procent och i Egypten 74 procent. I hela Nordafrika och Mellanöstern-området var det 74 procent som var av denna uppfattning. Det är en betydande andel.

Click here to read the complete article