Polisen: “Folk skjuts i benen, barn hotas”

Butiksrånen i Malmö har dubblerats i antal – och förövarna är mycket unga.

Samtidigt har brutaliteten i de våldsamma rånen blivit ännu grövre.

–  Folk skjuts i benen, barn hotas. Vår bedömning är att trappan i våldsamhet har ökat, säger Andy Roberts, lokalpolisområdeschef vid Malmö Norr.

Vid sidan av mord- och skjutvågen som sköljt över Malmö avlöser butiksrånen varandra.

Knappt två månader in på 2017 har 27 butiksrån inträffat i staden – mer än dubbelt än vad det var förra året.

Många av dem har varit beväpnade – och de allra flesta av dem har begåtts av yngre personer.

– Till en början uppfattade vi det som ett fåtal konstellationer som rånade tillsammans, det kunde stämma överens med spaningsarbete. Men nu är det så många olika signalement, så det är fler. Gemensamt pekar de på att den är en yngre skara män som utför brotten, säger Andy Roberts.

Unga rånare

Framför allt är det ungdomar som tvingar till sig kontanter, cigaretter och telefonkort. Polisen uppskattar att de flesta är i åldrarna 15-18 år.

Kvällsposten har i flera omgångar berättat hur tungt kriminella använder sig av just yngre för att utföra brott som att transportera knark, skjuta personer – eller just utföra rån.

Men det handlar också om yngre gärningsmän som rånar butiker för status och pengar. Så här sa forskaren Jerzy Sarnecki i slutet av januari om ungas kriminalitet:

– Alla är rädda för en och man är hur häftig som helst

– Det är en gigantisk belöning när ens klasskompisar sitter där över sina läxor och fortfarande får veckopeng, eller vad det nu är.

Våldsspiralen ökat

Det finns tydliga tendenser i hur rånen genomförs.

Ett nytt fenomen är att gärningsmännen är beväpnade. De har kniv eller skjutvapen. Och ynglingarna drar sig inte för att använda dem.

– Folk skjuts i benen, barn hotas. Vår bedömning är att trappan i våldsamhet har ökat. Våldsspiralen har ökat, säger Andy Roberts, som samtidigt poängterar att de flesta rån inte är våldsamma.

– Huvuddelen av rånet är inte våldsamma på det sättet. Men de delar av rån som varit våldsamma har varit mer våldsamma än vad vi tidigare har sett.

Varningssignaler

Polisen kan inte peka på varför rånen helt plötsligt har ökat.

Men rånvågen ställer högre krav på poliser, butiksägare och på allmänheten. Förutom att polisen rutinmässigt åker ut till brottsplatserna tätt efter rånen arbetar man med förebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

Av utredningstekniska skäl vill polisen inte gå ut med exakt vad de gör.

Men det handlar om att butiksägarna ska hitta varningssignalerna.

– Ett sätt är att filma sina lokaler, det är alltid en hjälp på vägen. Men alla småföretagare har inte råd med det. Så det handlar även om exponering av varorna, vilka är stöldbegärliga?

– Många av rånarna rekognoserar butikerna. Då har man varit inne i butiken för att bilda sig en uppfattning om hur det ser ut, säger Andy Roberts.

Rånarna tittar bland annat på var kassan är, hur stort utrymmet bakom desken är, vägar ut och andra detaljer som kan underlätta rånet.

– Det handlar om att se beteende hos folk. Det är inga drillade soldater, det är ungdomar som ska ha snabba pengar, cigaretter och allt vad det är.

Click here to read the complete article